Klappa, känna, titta på lilla miraklet. |
Bästa fikat i världen. |
Lyckliga i den magiska stunden fylld av doften av blod och fostervatten åt vi tjusiga sjukhusmackor med darriga händer. |
Inte lika ömma barnmorskehänder som ska känna, klämma, mäta och väga. |
Och hel lång vecka har han varit hos oss. |
Under den korta tiden var det vedervärdigt, men de stackars kvinnorna i avsnittet jag nyss såg har ju så ont hur länge som helst.
Jag är tacksam.
Och evinnerligt tacksam för den fine lille M som kommit till oss.
Det känns som han alltid har varit med oss.
Men det är bara en endaste liten vecka.
Från den lille skrynklige blå varelsen för en vecka sedan till den här blicken ifrån bilbarnstolen.
Han sitter där ibland och tittar på oss med sina blå ögon som om han känner oss alla så väl.
Lille M.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar