Manne fattar inte mycket av denna tidiga morgon

På väg

Pirriga killar på bussen till Skavsta. Mille sjunger "Happy Birthday".

Venedig i regnrusk

Sova ska jag göra, men först ställa klockan på 03.30!!

Upp mitt i natten med alla barnen.

Äventyr! Äventyr!

Tenta

Alltså, herregud! Vilken tenta! Jag är helt slut. Helt tom.

Min lille Mille

Ögoninflammation. 

Resa till Italien imorgon. Inte världens roligaste kombination.

Men det måste gå.

Mille har fått mystiska utslag i hela ansiktet. Alltid är det något.

Sjukt

Fredagsmys med Idol och en sjuk Majken. Morris klagade också på halsont.

Vi missar Ullas 70-årsfest. Så synd!

Torsdag

Torsdagar är det MUSIKSKOLA som gäller hela kvällen. Idag var vi ännu lägre än vanligt i stan (15.30 - 20.00).
Polisen har ett nytt system när man ska fixa pass; man bokar en tid istället för drop-in.
Jag gick in på hemsidan för att kolla öppettider och upptäckte det här nya systemet.
Jag bokade första tiden som fanns. 15.40. Bråttom, bråttom!!!
Det var Moltas som skulle få ett nytt pass, men hela pojkligan fick följa med eftersom kvällen skulle fortsätta med olika aktiviteter på musikskolan. Lilla sjuka Majken fick vara kvar hemma i soffan.

Vi skojade lite i bilen om att vi skulle få träffa poliser. "Nu får ni vara snälla och uppföra er." sa jag.
"Tänk på att inte avslöja något olagligt." Jag kom inte på något olagligt. Någon gång har vi kört omkring med trasig lampa på bilen och någon gång har jag glömt körkortet hemma och när vi sett en polisbil har jag då sagt att "hoppas de inte stannar oss", men den här gången kom jag inte på något olagligt alls som vi skulle kunna bli avslöjade för.
Jo, vi har ju några filmer nerladdade från förr. Det sa jag på skoj till barnen; "säg inte det till polisen!"
När vi kom in på polisstationen var Moltas pirrig och höll min hand och viskade i örat; "Mamma, polisen har väl ingen apparat som gör att de kan läsa mina tankar?!"
Åh, finaste Moltas han blir en laglydig man han!

Den här kursen om sjukdomar tar knäcken på mig! Jag har aldrig haft så ont i min lever. Herregud!
Vad är det för hypokondri jag har?! Så sjukt sjuk jag känner mig! Eller också så har jag levercancer... 

Maria, nej de har inte kollat urinvägsinfektion. Det pratade läkaren om i telefon. Antagligen blir det urinprov imorgon. Om Majken inte vaknar pigg och kry förstås.

God natt.

Min prinsessa är sjuk

Majken är sjuk. Feber i nästan tolv dagar.

Någon dag var hon lite bättre, men inte helt pigg.

I förrgår läkarbesök, igår lungröntgen, idag fortfarande hög feber. Röntgen visade inget, infektionsprovet visade inget.

Men imorgon blir det läkarbesök och fler prover.

Stackars lilla Majken!

Sommaren som inte vill ta slut

Från Gotland.

Idag känns det som höst. Första höstdagen i år nästan.
Det har varit en lång och fin sommar.

Bra mycket bättre än förra. Förra sommaren minns jag knappt hur vädret var. Jag hade fullt upp med att fatta att jag blivit ensamstående mamma.
Nu har jag accepterat mitt öde och det känns helt okej.
Eftersom jag har världens finaste barn är jag väldigt nöjd.

Nio barn kring bordet

En söndag. Kompisar på besök. Sammanlagt blev de nio kring bordet.

Lite gnäll när trötta barn ska hoppa studsmatta och komma överens vis dataspel. Men mest var det rätt lugnt.

Majken är sjuk.

Det blir en hemmadag för henne imorgon.

Jag ska också vara hemma och plugga.

I helgen blev det inget gjort. Inte med nio barn i huset.

Cancer

Jag är trött på att tro att jag har cancer.

Jag har haft ont i höger sida sedan sommaren 2009.

Det kan väl ändå inte vara cancer?

Borde jag inte ha utvecklat cancern till ett  mer kritiskt skede nu 2013?

Men så tänker jag att det nog är en polyp, ett förstadie till cancer som snart blommar ut i skenande cancer.

I onsdags var jag på föreläsning om just magcancer. Hemska bilder på cancerns framfart.

Titanic-utställningen

Vi har varit på Titanic-utställningen.
Den var bra.
Men den var inte för tvååringar och knappast heller för fyra-och ett halvtåringar.
Det hade jag inte fattat. Det var ett misstag.
Mille försvann. Det var minuter av panik. Dörrarna stod vidöppna ut mot den strömmande Norrköpingsforsen. Vakten involverades och andra besökare som sett oss i kön innan.
Sedan hittades Mille, han grät och hjärtat bankade.
Han hade tittat efter mina skor och inte hittat dem bland alla andras skor.
Mille, min Mille! Åh, stackars dig!
Imorgon bitti ska han få dricka varm choklad ur din Titanic-mugg!  Han fick köpa den i museishopen, som tröst.

Majken och jag måste upp tidigt i ottan. Hon ska springa Tjejmilen och ska vara ombytt 7.30 för avfärd till Stockholm.

Norrköping

Jag borde kanske skaffa glasögon

Terminen har börjat på riktigt nu.

Hela förra hösten tänkte jag skaffa glasögon (jag har ett litet synfel som jag alltid haft, trasiga glasögon ligger i lådan), men det blev aldrig av.

Igår kikade vi in i glasögonaffären och Moltas och Morris ägnade sig åt att försöka hitta de glasögon som mest liknade Harry Potters.