Heldag

Högskoleprov klockan 8.15 - 16.20.
Jag är trött redan nu.
Hur ska Manne klara sig? Han vill ammas ofta.
Jag längtar till 17.00.

Nu ska paketet skickas iväg. Äntligen!

Morris kompis Aman i Indien.
Äntligen har vi fått klart paketet som vi ska skicka till honom.
Lite leksaker, foton, en T-shirt och godis ska han få.
1010 gram vägde det.
Jag ska försöka plocka ut lite mer än tio gram för då blir det 90 kronor billigare.
Kanske lite onödigt för typ 10 gram geléhallon.
Bättre att få iväg ett paket till snart igen istället.
Idag ska i alla fall det här skickas iväg därmed basta!
Jag har hämtat tulldeklaration och betalt portot redan.

Jag tror att han och hans familj kommer bli glada.
Hoppas de skriver tillbaka. 

PANG!!! Stänga bildörren med full kraft!!!!

AAAAAAAJJJJ!!!!!!!!!!!!!

Vecka 36

Jag har läst en riktigt bra deckare.
Jag som knappt gillar deckare.
Jo, det gör jag kanske. Men jag är absolut ingen som älskar deckare och jag läser inte deckare så gärna.
Blir ofta bara mörkrädd och kan känna mig iakttagen och tro att någon ska slå ner mig bakifrån när jag är ute och går i mörkret.
Eller om jag sätter mig i bilen när det är kolmörkt, då måste jag kolla bak i bilen så att inte en mördare ska hoppa fram bakifrån senare. Så där blir jag av deckare.
Alltså lika bra att jag inte läser för många.
Förresten tycker jag ibland att det är ganska ointressant med massa mord och ibland alltför overkliga intriger.
Men den här var bra!
Spännande från sida 1. En pageturner, som Linda Skugge skriver på framsidan av boken.

Så spännande med två höggravida kvinnor i huvudrollerna.
Och enkelt och rakt språk. Humoristisk ibland mitt i allt det hemska.
Korta kapitel som slutade lika spännande varje gång.

Och någonting som glädjer mig otroligt mycket; äntligen, äntligen en bok med SNYGGT OMSLAG!!!
Det är sällsynt.
Jag retar ofta ihjäl mig på fula bokomslag som ger ett sådant fel intryck av boken.
Jag kan inte förstå att det inte prioriteras mer. Det är ju jätteviktigt för hela boken.
Ibland känns det helt slumpmässigt. Boken kan handla om en person med mörkt hår så är det en blond på omslaget. Grrrr! Så störande.
Pratar inte bokförlag och författare med varandra?
Läser inte personen som gör omslaget boken?
Bryr sig inte författaren?
Nu ska jag inte fastna i min irritation över detta, för det här var ju, som sagt, ett snyggt bokomslag.
Yes! Bra bok, snyggt omslag.
Jag ska genast försöka få tag i del två, "Istället för dig". (Sofie Sarenbrant har skrivit en tredje bok också).

Rekommenderas för den som vill läsa en bra, svensk deckare med någorlunda vanliga personer i, en gravid sjuksköterska och en gravid ledig journalist, (lite typiskt att de ska vara journalister - är det inte väldigt ofta journalister i svenska deckare?)

Så kan det gå

Nu skulle man ju kanske kunna tro att jag inte gjorde något blogginlägg igår för att jag var så upptagen med alla spännande lärdomar inom högskoleprovets ramar.

Men nej. Det var inte därför.
Jag sov.
Med mascara.
Med vanliga kläder.
Utan att borsta tänderna.
Utan att läsa om prefix.

Före och efter

Före och efter fodral till skumgummi-madrassen på köksbänken.
Vilket är snyggast?
En yllefilt som alltid hängde lite utanför, eller ett riktigt fodral?

Jag ska inte sy, jag ska inte blogga.
Jag ska försöka bli smart.
Jag ska skriva högskoleprov på lördag.
Jag ska fylla 40.
Jag ska bli vuxen.

Klockan är tio, snart vaknar lillebror och vill amma igen.
Jag ska hinna läsa sannolikhetslära, diagram och lite annat smått och gott.
Alltså inte blogga.
God natt!

Min älskade mamma och min älskade syster

De har båda fyllt år, dagarna efter varandra - 22 och 23 mars.
Värkarna började tydligen på födelsedagsmiddagen då min mamma firade sin 26:e födelsedag 1973.
Och lilla dottern Astrid kom nästa dag.
Ingen dålig födelsedagspresent!
Nu har mamman fyllt 65 och lilla dottern 39 år.

STORT GRATTIS till er, min älskade familj!

Husbil

Idag är jag piggare och ska göra en massa saker! Roliga saker. Bara roliga saker. Kanske dammsuga lite och torka köksgolvet och bädda rent i sängarna och dammsuga lite där uppe också. Men sedan - bara roliga saker!

Jag har sovit många fler timmar. Moltas låg och pratade med mig långt efter klockan nio. Jag svarade bara "mmm, jaha, mm, jaha..."  och sov gjorde jag samtidigt.
Alla barnen vaknade före mig. Så jag har sovit många timmar. Pigg, fast lite förkyld.

Jag drömde en väldigt intressant dröm.
Jag köpte en husbil. Den såg ut som en dammsugare från 50-60-talet, en sådan där rund.
Den var supermodern, hade massa rum och förråd. Duschar.
Egentligen skulle jag bara in till stan och gå på Clas Ohlsson, men jag impulsköpte en husbil också. De sålde sådana bakom Vips-grillen inne i stan.
Pengar var ett problem, men jag löste det på något fiffigt sätt.
"Vad ska vi med den där till?" sa Dennis förvånat när jag kom hem.
"Ja, men det är väl bra? Vi kan ha gäster i den, som gäststuga. Vi kan åka på semester i Europa och i Sverige. Till Skåne." Fast jag hade inte tänkt riktigt när jag köpte den.

Jag kommer ihåg den där husbilen så väl. Köket i den. Dubbeldörrarna att gå in igenom.
Det var en konstig dröm.
Undrar vad det var för undermedvetet jag bearbetade med den.

Trött

Barnen går på dagis och skola, precis som det var innan kräksjukdomarna tog oss.
Jag hade tänkt göra en massa, hinna en massa.
Men ack, så trött jag är!
Jag orkar inget.
Bara sitta i solen och tänka att jag borde göra något innan barnen ska hämtas igen.
Men det gör jag inte. Bara tänker.
Jo, dricker kaffe gör jag. För att bli pigg. Jag blir inte pigg.

Vårkonsert

"When the saints"

"Marsch pannkaka"

Smågrabbarna hade roligare utanför.

Syrran tyckte att Morris var bäst och efter hans uppträdande tröttnade hon lite och smet ut.

Helt fullsmockat i den konsertsalen.

En fin liten bok fick Morris av pappan som far och far.

Morris var så duktig! Farmor kunde inte hålla tillbaka tårarna.
Inte jag heller.
Det var så fint! Han är så bra, vår Morris! Bästa!
Han har övat och han klarade det sååå BRA!
BRAVO!!!

Vårdag

Dennis är hemma igen.
Alla verkar ha slutat spy.
Imorgon blir det nog dagis igen.
Jag är förkyld.
Morris har historiaprov idag, jag passade på att lära mig lite om Eric av Pommern och Kalmarunionen.

Ikväll blir det trumpetkonsert.
Farmor kommer och ska bjuda oss på pizza före konserten.

Det är så varmt ute, som en sommardag.
Jag nyser och städar hallen.
Bort med alla stora klumpiga vinterskor!
Upp med en gammal gardin jag hittade bland mina tyger.
Aldrig hade jag tänkt använda det som gardin när jag köpte den på loppis för 10 år sedan. Hade tänkt klippa sönder den och göra fina fickor till någon liten flickklänning som aldrig blev av.
Nu får den vara gardin ett tag. Jag tycker den är ganska så fin.

Lyssna, lyssna!

Ta 30 minuter av er dag och lyssna på det här radioprogrammet.
Bland det bästa  jag har hört.
Erica Svantesson berättar så vackert och gripande. Ärligt och naket. Kärleksfullt.
Lyssna!
Jag känner mig så tacksam för dagen idag efter att ha lyssnat på hennes program igår kväll.
Vår långa tid på en intensivvårdsavdelning för nyfödda kanske gör mig extra berörd, men jag tror verkligen att alla bör lyssna på hennes berättelse och sluta gnälla över småsaker. Hon är verkligen en hjältinna, den här Erica!


Det omöjliga valet


”Och vilken kväll det blev sen, vilken natt. Vi låg hopkurade i den vita sängen i det vita rummet. Jag minns inte alls hur orden föll. Jag vet bara att vi var tvungna att säga allt, precis allt det som genomfor våra tankar. Skulle vi kunna älska en grönsak? Ett barn som kanske inte alls kan kommunicera med oss. Som kanske inte kan skratta eller le. Som kanske lever i ständiga plågor som hon inte kan delge oss. Som till skillnad från sin friska syster inte kan ta världen med storm. Som ligger fångad i en kropp som aldrig lyder hennes vilja. Ja, om hon ens har någon vilja.”

Vårdagjämning

Jag såg en massa blåsippor idag och jag blev glad.

Strandsommar

Jag gillar att veta hur författaren ser ut när jag läser en bok. Jag googlar alltid fram bilder på författaren.

Den här boken var jättebra och fick magsjukan att kännas lite lättare att ta sig igenom.
Jag har läst böcker av Anita Shreve förut och alltid gillat dem. Omslaget och titeln till den här boken får en att tänka på en riktig tramsig kärleksroman. Men det finns mer i den, så här beskivs den på bokliv.se;


Strandsommar är en fängslande roman av Anite Shreve, författaren bakom succéerna Pilotens hustru och Ljus över snö.. 

Sydney är tjugonio år gammal och redan en gång skild och en gång änka. För att få fotfäste i livet har hon svarat på en annons om att leda privatundervisningen av tonårsdottern till ett framgångsrikt par under deras sommarvistelse vid kusten i New Hampshire. 

Men när familjens två vuxna söner, Ben och Jeff, anländer till strandhuset hamnar Sydney mitt i skottlinjen för gammalt groll och bittra motsättningar. Medan bröderna tävlar om hennes uppmärksamhet hotas den sköra tillvaro som Sydney har lyckats bygga upp åt sig själv.

Med en finstämd kvickhet, ett poetiskt språk och en fantastisk insikt i människors känsloliv, väver Anita Shreve samman en roman om äktenskap och familj.

Jag gillade den som sagt mycket, något stillsamt och vilsamt över den, ingen jättedramatik utan mest en behaglig läsning även om det är sorgligt.
Andra böcker jag läst av henne;

Sällsamma utbrott av kärlek
Nära Eden
Pilotens hustru (en succé, men den jag gillade minst. Typiskt mig.)
Ljus över snö

Oväntat besök från Värmland

"Nästa helg kommer mina släktingar", sa Dennis.
Jaha, vad trevligt då ska vi göra fint och bjuda på god mat och fixa och greja - tänkte jag.
Tänkte jag, ja...
Två dagar senare vid söndagsfrukosten i ett ovanligt stökigt hem ringde telefonen.
Dennis svarade och sa sedan;
"De är här om en timme! Jag tog fel på veckan."

Panikstädning och rota runt i frysen efter något att bjuda på.
Så kom de. Alltid lika glada och trevliga.
Det var trevligt. Vi åt fisk.
Sedan åkte de till Malta.

(Det här var helgen för två veckor sedan, så de slapp magsjukeviruset)

Chokladbollar i skogen

Igår var jag frisk på förmiddagen. Sedan kom illamåendet, sedan spyorna och febern.
Natten var hemsk.
Nästan så jag kan förstå de som säger att döden skulle vara en befrielse. Jag menar att om jag fick frågan om jag ville må så där resten av mitt liv eller dö, så kanske svaret inte vore så själv klart.

Idag har jag febrigt yrat omkring i hemmet med alla barnen hemma, utom Majken.
Manne har fått sova mycket med mig.
Nu känns det lite bättre.
Jag längtar efter Coca-Cola! 

Innan jag spydde

... hann vi ut i skogen.

Jag mår illa

Jag tror jag spyr när som helst.
Blä!

Kräksjukan still going strong

Kräksjukan har kommit tillbaka (eller den lämnade nog oss inte alls).
De spyr igen!
Alla utom Majken.
Vilken dag.
Men det går bra.
Jag fick hjälp med handlingen av snälla Frida. Tack!

Och lite skönt har det varit att ta med Manne i barnvagnen och gå ut i skogen med Bosse.
Skogen. Jag älskar skogen. Alltid så skönt att komma till skogen.
Sista promenaden tvingade jag med Morris, han har inte varit ute sedan i onsdags.
När han kom hem spydde han. Stackarn!

Jag har sytt igen

En bamsestor väggbonad till barnens rum.
Eller sytt och sytt... tyget var ju bara ett fint tyg.
Jag har alltså bara sytt på ramen.
Och det var ett mycket dåligt val att så på en ram av ett tyg med svampar i rad.
Svamparna som står på en liten vinglig rad, det ser snett ut även om det inte är det eftersom svamparna står snett.
Ja, ja skitsamma.
Jag tycker det blev fint i alla fall för tyget är så himla fint.och hela rummet blev mysigare.

Jag har sytt

Magsjukan sprider sig vidare.
Mille och Moltas insjuknade under natten.
Morris på morgonkvisten.
Efter några timmar har de ändå piggnat till ganska bra.
Ingen vidare aptit, men de har orkat vara vakna och läsa Bamse och leka lite.
Morris har blivit värst drabbad, han har inte orkat något. Bara ligger och ligger. Jämrar sig emellanåt.

Jag har sytt. Jag blev nog avbruten 45 gånger under skapandet av dessa byxor, men det gjorde inte så mycket. Jag är bara så nöjd att de trots allt blev klara och att Moltas gillar dem,

Nästa offer

Nästan 48 timmar senare gav nästa offer sig till känna. Han har spytt som attan nu på kvällen.
Jag väntar bara på nästa attack.
Är det något jag inte gillar så är det spyor.
Fy, vad det är vidrigt med stanken!
Bosse däremot slickar sig om munnen.
Fy, vad hundar kan vara äckliga!
Jag mår nästan illa bara av tanken på stanken.
God natt.

Lite magsjuka hade vi ju inte haft än

... men nu har den kommit.
Majken spydde hela natten.
Jag var så trött.
"Jag ammar, du för ta det där", sa jag till Dennis vid varje ny spya.
 Det gjorde han och jag sov.
Majken-kraken sov inte, hon bara spydde och spydde.
På dagen har hon sovit, men inte kunnat äta och knappt dricka.
Nu har det snart gått 24 timmar utan spyor. Men fler av oss kommer så klart drabbas.
Sådant bara vet man ju. Tyvärr.

Snart är det dags igen

Jag ser NU att alla de här bilderna från i höstas är suddiga.
Ja, ja... det får vara med i alla fall. Från vår sista utekväll i höstas.
Tänkte bara berätta att nu är verandan städad av veranda-reggae-grillkungen.
Han har vaknat till liv igen. Klivit upp ur sitt källaride och gjort sig redo för den nya säsongen.
Utelivet.
Hängmattan invigd.
Reggaen går för fullt, det är bara grillen kvar nu. 

Vårdag

Google-bild.

Det är 18 grader på verandan och i trädgården flyger fullt av nässelfjärilar.

Fina huset

Det var ett tag sedan vi var där nu. Sportlovet.
Men jag vill ändå få med lite bilder.
Det är så mysigt i det här huset!
Kakelugn och världens finaste glasveranda.
Stort, ljust och underbart.
Jag vill bo där fast det inte är färgglatt och kitschigt.
Jag skulle noga kunna ge upp mina ljusslingor om jag fick flytta in där.