Ny Iphone

Just nu har jag två stycken.
En med 3 (billig med dålig täckning) och en med Telia (dyr med bra täckning).
Om nu någon bara kan hjälpa mig att kopiera fotona från gamla Iphone, så kan jag lämna tillbaka den.
Inget sådant där går snabbt och enkelt
för mig.
Jag har andra bra delar i min hjärna.

Tjuvar?

Jag är besviken.
Vi har haft tjuvar här på landet.
Morris fina Mustang-cykel som han fick splirrans ny på 10-årsdagen är borta!!!

Sova

Nu ska jag sova.
Det är alltid ett äventyr att se hur natten blir, allt sedan den 16 april då överraskningen kom.

Oj

Ska jag vara med?

Uppropsdagen

Jag är i en sporthall i Eskilstuna.
Ska bli uppropad.
Hjälp!
Detta är en värld jag känner mig helt malplacerad i.
De andra är 20 år, har studentoveraller, knasiga hattar och i sporthallen spelas hög jobbig musik.

Trädgårdslandet

Sensommar

Vackra Svensmåla

Första skoldagen

Min vackra mormor

Vi hann med ett snabbt besök.

Svensmåla

Vi är på landet och firar Morris födelsedag en gång till.
Majken blev firad också, med peruk och ny tröja i present av Atta.

Teatern som blev inställd

Så kom jag äntligen iväg till Stockholm och sammanstrålade med mina gamla goda vänner från teaterskolans glada dagar, 20 år sedan vi sågs första gången!!
Vi tog oss med båten till Fjäderholmarna.
Inställt.
Vi fick titta på gäddhuvuden istället.

Utflykt

Sitter fast i bilkö. Hotfulla moln.
Regnet har öst ner. Spännande med utomhusteater. Hm...
Men jag ska träffa vänner, så det blir åtminstone trevligt.
Nu börjar jag bli lite nervös att jag inte hinner med skärgårdsbåten.

Liten

Lille Manne är så liten på dagis. Vill bara sitta hos mig.
Hur ska det gå imorgon när han ska vara själv?
Åh.

Och idag ska jag till Stockholm, utan min lille älskling...
Åh.

Att bli glad av

Vi blev bjudna på middag när vi var på Gotland.

Inte kunde jag ana att det var till världens mysigaste hus.

Skorpan och jag beundrade tygförrådet i skaparverkstan.

Färgprover och penslar, fina saker överallt.

Dörrar ut till vackra trädgården.

Uthuset från utsidan, badrum, skaparverkstad och gästrum. 

Majken kikar ut från huset. Så fin dörr! En sådan vill jag ha.

I lördags var vi bjudna på middag.
Det var så himla fint!
Grannar med Gunilla Axén.
Å, vilket underbart hus!
Fortsättning följer...

Dagis

Han har börjat på dagis nu.
Första inskolningsdagen är avklarad.
Jag tycker det känns hemskt.
Jag vill inte vara utan min lille bebis.
Han höll sig nära mig. Kanske en del pga en annan liten plutt som nyss börjat. Den lille plutten skrek och grät titt som tätt, inte alls särskilt glad åt dagis-idén verkade det som.
Manne stirrade förskräckt på skrik-bebisen.
Håll nu tummarna att Manne inte blir en sådan.
Då dör jag. Jag vägrar lämna honom om han ska vara ledsen på dagarna.

Ett problem som förföljer mig är 3.
Skit 3!
På Gotland var det ingen täckning över huvudtaget. Hemma igen har jag varit i 3-butiken och fått en ny iphone.
Om möjligt var det ännu värre täckning nu. Vilket skit!
Imorgon ska bråka med 3-killarna med frisyrgelé!
Jag vägrar betala 299 kr/mån + öppningsavgift i två hela j---a år om det inte går att ringa!
God natt!

Hemma igen

Nu är jag hemma igen, med sonen som fyllt elva år.
Tänk att han höll på födas på Gotland!
Den natten då han nästan föddes var D och jag ute och körde bil i dimmorna.
Nästan helt på måfå.
Vi tyckte bara det var så härligt kusligt med dimman och ensliga platser.
Kyrktorn som uppenbarades från ingenstans i dimmorna.
Då kom den där outhärdliga smärtan och jag blev tvungen att kasta mig ut ur bilen, låg på marken och kved.
Tror ni inte att det var alldeles i närheten av lust den platsen vi nu bodde?!
Jag kände igen kyrkan och den lilla grusvägen där Morris nästan föddes!
Hu, så hemskt! Då hade han ju dött, v,22
Nu fick jag äran att krama honom som stor levande pojke på elva-årsdagen.  Mitt finaste Mirakel!!!                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                     
Jag ska göra allt för dig, trösta och prata, men också sådant som är roligt och coolt, resa kanske.
Vad du vill vackre son! Jag har så mycket kärlek att ge till dig!

Ingen sömn

Hjälp, vad jag är trött!
Det sliter att inte få sova.
Fyra månader har gått.
Inte blir det bättre.

En dag på Gotland

Vi har haft en finfin dag här Gotland.
23.5 grader varmt. Bad.
Besök hos gammal granne från Stockholm (som bor här på sommaren).
God middag i solnedgången, lagad av morfar.
Allt bra.
Tills jag lånade morfars Telia-sticka och kopplade upp mig på internet.
Sju nya meddelanden från han jag fått fem barn med. Åh, jag skulle aldrig läst dem!
Jag behövde inte avsluta kvällen med att få veta att jag är en människa som gör livet för mina barn så mycket värre, att jag är en människa som gapar och skriker och det är anledningen till att jag blivit ensamstående.
Nej, jag skulle inte ha läst det.
Jag sover dåligt ändå.

Gotland

Vi är på Gotland och njuter av sensommaren.

Imorgon ska vi fira födelsedag.

Sommaren 2012

Vilken konstig sommar det är! Allt är så overkligt. Jag trodde aldrig att sommaren  skulle bli så här.

Men dagarna går och vi gör bra saker även om vi hela tiden bär med oss en sorg.

Den här lille är väl den enda som än så länge inte förstår så mycket.

Han är bara så full av positiv energi, han strålar av lycka.

Diggar glatt till vilken musik som helst, typ "jag går och fiskar... hoho"

Underbara barn.

En familj, trots allt.

Här är han i hos okända skåningar som inte kunde annat än att be om att få  hålla honom när vi skulle äta.

Lite är det kvar av sommaren.
Jag packar inför Gotland. Och tänker på att än så länge är det dagarna i Skåne som varit sommarens stora grej. Tack vare fina Astrid.

Idag har jag överlevt en stadstur med mina fyra barn.
Morris lämnade jag av hos en kompis i stan eftersom det var presenter till honom som skulle inhandlas.
Å, vad bra det var att han kom iväg lite!
Han har deppat så otroligt de sista tre dagarna. Verkligen varit ledsen. Hemskt, att inte bara kunna ta bort det som gör ont. Inte kunna blåsa och sätta på ett plåster.
Men idag vände det. Han var på ett strålande humör efter dagen i stan. Pratar och längtar efter Gotland och födelsedagen.

På stan fick jag testa mitt tålamod. Manne sov tio minuter i bilen och vaknade då jag skulle lyfta över honom till vagnen. Men värst var min vilde Mille, precis som jag visste. Han gömde sig bakom kläder i affärerna, tog allt och skulle köpa det, skrek "DEN HÄR, MAMMA!"
Och så sprang han sprang hela tiden. Majken sprang efter. Duktiga Majken. Hon köpte en present till honom, för sina egna pengar. Snälla Majken.
Moltas var imponernade. Klagade inte mycket, gick hela tiden stilla vid min sida.

Vi klarade det i alla fall, det var lite kul också - jag gillar ju att handla till mina barn.
Men vi hann absolut inte allt jag planerat.
Det blir en tur till imorgon.

Utmaningen

Jag dricker mitt morgonkaffe i någorlunda lugn och ro, liksom lugnet före stormen.

Jag står inför en psykologisk utmaning; 

handla födelsedagspresenter till Morris och massa annat viktigt, gummistövlar och 

regnkläder t.ex. inför Gotlandresan. 

Allt detta i sällskap med alla barn, utom Morris. 

Manne vill helst hoppa ur vagnen hela tiden, krånglar sig ur selen. 

Mille springer rakt ut i alla rulltrappor och springer bara (han har glömt bort hur man går). 

Moltas hatar att gå på stan och drar mig i kläderna och undrar när vi är klara innan vi har 

börjat.

Vi ska fira Morris 11-årsdag på Gotland. 
Han är ledsen över livet, att det inte blev som han trodde.
Jag vill ge honom en riktigt fin födelsedag, glada överraskningar.
Hur gör man det?
Så klart att materiella ting inte kan ersätta tryggheten av en hel familj med föräldrar som älskar varandra.
Men ändå. Jag vill göra honom glad.
Ge honom allt, fast jag inte kan.

Min älskade, älskade son.

En lugn augustifredag

Idag fick vi besök som bjöd på mat. Riktigt, riktigt god. Bra att ha en kock som vän.

Promenad med Bosse och nästan alla barn.

Härliga augustisommar!

Morris bakade godaste chokladbullarna. Vanlig bulldeg med massa hackad choklad i (inget annat). Supergott!

Han tyckte själv de var goda och det blir nog repris på födelsedagen nästa vecka.

Vi trotsade alla stora moln och åkte till badet för att fika och bada. Regnet kom efter tio minuter. Vi var lika glada för det.

Manne fick sova kvar ute i regnet, han hade absolut vaknat om han följt med in till omklädningshuset. Sex klampandes och högljudda barn. Bättre med lite regn.

Hon som tjatar om att bada varje dag.

De envisaste pojkarna på jorden? Precis samma sätt har de, envisa som attan.

"Min högsta önskan kan inte gå i uppfyllelse", sa Morris; "att pappa flyttar hem igen".
Han sörjer så det skär i mitt modershjärta. 

En mysig dag. Tack Fia!

Majken blev så glad av att höra att jag har känt Fia i hela mitt liv (nästan iaf) och sa;
"Å, det betyder att jag kan vara vän med Bella när jag blir gammal också!"

Vi är gamla nu, Fia.
Fast inte jättegamla.

Gäster

Nu kommer gästerna snart.
De har med sig maten.
Perfekt.
Jag ska bara hinna skjutsa Mimmi till bussen och så handla lite.

Manne, några timmar gammal

Oj, vilka amningsbröst!
Se ser de inte riktigt ut längre...
Fast de duger bra ändå, tycker Manne efter ett år och ammar glatt vidare. 

Två skådespelarkompisar

Så matchiga kompisar!

GRATTIS MAJKEN som har fyllt 9 år idag!
Jag orkar inte lägga ut några bilder från födelsedagen just nu.
Jag är helt slut!
Oj, vad jag är utarbetad!
Bubblan har tagit på krafterna. Oj, oj, oj.
Kul med Bubblan, men ovant att jobba så mycket.
Imorgon är nionde dagen i sträck.
Bubblan är tillbaka-lämnad till Eskilstuna.
Jag och stora Mille har varit där i kväll och plockad ur Bubblan och städad ur den så gott det gick.
Arbetsdagen avslutade jag med att sätta igång larmet på hela Culturum.
Tror i alla fall att det var jag.
Vi parkerade tjänstebilen i garaget precis som överenskommet, går därifrån, vi hör larm från Culturum, skämtar om att tänk om vi har satt igång larmet, "nej, det kanske så att det tjuter varje hel timme eller något", vi säger hej då till varandra.
Mille gick och jag stod och kvar och väntade på min skjuts hem.
Då kommer en securitas-bil i världens fart! En vakt kastar sig ur.
"Ursäkta, det kanske är jag..."

Nu är jag helt slut.
Tack och hej från en trött Bubblan-arbetare.
Imorgon jobbar jag som sago-tant på Bokbussen.
Första gången i livet.

Första stegen

Idag har Manne börjat gå ett, två och kanske har det till och med blivit tre steg innan han kastar framstupa i famnen på någon.

Greta har åkt.
Morfar är här.

Idag

Lite bilder jag inte ens hunnit titta på, men de hamnar här innan jag säger ajöss till min iphone!