Tre och en halv månad

Nu har Manne varit på tre månaderskontroll, lite sent (BVC-sköterskan har varit sjuk) men det spelar ingen roll.
Jag har inte varit ett dugg orolig  att han inte skulle ha gått upp i vikt som han ska, eller utvecklats som han ska.
Han är så frisk och full av liv så man blir lycklig bara av att titta honom!

Han skrattar högt och pratar en massa. vänder sig alltid till rygg om jag lägger  honom på mage.
Han kollar gärna på sina händer och fötter.
Och han har alldeles nyss fått ihop händerna så att han kan hålla i dem och ta dem till munnen.

Manne är inte särskilt förtjust i att åka vagn.
Det går bra om han redan är halvt sovande, då kan han sova vidare. men att hamna  i vagnen lite trött och sur för att rullas till sömns - det går nästan aldrig.
Famnen är bäst.

Sover hela nätterna har han gjort från första dagen.
Eller jag sover i alla fall. Han vaknar till och ammar lite som han vill, men det märker jag knappt.
Han vaknar aldrig och låter.


Jag tror att han är nöjd med sitt lilla liv. Det verkar så.

Vikt: 6460 gram
Längd: 63 cm
Huvud:42 cm

Precis, precis på mittlinjen. Vilket praktexemplar jag fått!

Paltorps hage

Moltas susar ner för branta backen tillsammans med J's snälla pappa.

Tänk att han har varit sååå söt!!!

Bosse var ingen vacker syn igår. Blä, snusk-Bosse.

Jag blev tvungen att titta på lite valpbilder idag.
Det här är en bild från Bosses barndomshem i Jämtland.

Lek - en stund på kvällen

Det enda plagg jag lyckats sticka på tio år, började 2001 klar 2004.  En kofta till Morris, som nu blivit lagom till Mille. 

Stor och fin trädgård med många roliga grejer i.

Vem är han? Jag har inte vant mig vid att han är så korthårig: Han ser så annorlunda ut.

En alldeles, alldeles nyanlagd gärsgård. Så väldigt vacker. Jag är djupt imponerad.

Oj, så hemskt det kan bli när man inte får ha röda bilen i fred!

Hemma låg råglimpan och jäste och jäste och jäste... Den hade jag alldeles glömt bort. Men god blev den.

Bosse på dejt

"ÅÅÅh, vad du är snygg, Soffi!!!" Viskar han i hennes öra.

"Du med, Bosse! Vilken snygg bringa du har och långa ben!" Fulare hund än Bosse på den här bilden har jag nog aldrig sett. Helt oproportionerlig.

"Kom igen då, Bosse!"

(Försök 138 ungefär. Bosse fattar inte att han är kastrerad.)

Deras dejt var ingen vacker syn precis. Men trött blev han.
Nästa dejt kanske blir lite mer lek om Soffi löpt klart.

Ny solcellslampa

Vi har köpt en ny lampa som lyser så fint på kvällarna.

Tack, tack

Barnen tackar för de fina korten från gammelfaster.
Tack! Det är alltid lika roligt med post. :)

Ett annat barn

Det här barnet har vi levt med hela sommaren. Ganska blond och lite långhårig.

Här ett barn med hockeyfrilla. Nej, tack - inte hockeyfrilla.

Klipp, klipp. Många blonda hårtestar.

... och så ett annat barn. Vi känner inte igen honom. Han ser så totalt annorlunda ut. Vi har inte vant oss än. Han ser så smal och eländig ut. Ledsen. Fast det är han inte.

Stå och stå

Nu vill han gärna stå så här i famnen.
Han är inte bara en liten plutt som vill amma.
Han jollrar och är glad för det allra mesta.

Nu ska vi på familjedag på Paltorps hage. Där har vi aldrig varit förut.
Bara Majken med dagis för flera år sedan.
Det ska visst bli hinderbanor och klättring och trampbilar och hoppa i höet och sådant där. 

Kissemissarna Sigge och Ture

De har blivit riktigt goda vänner.
Leker och leker.
Tvättar varandra.
Äter tillsammans.
Sover tätt ihop.

Logistiken?

Hur ska man lösa det här med logistiken?
Ett barn börjar 7.30.
Ett barn 8.00
Två barn 9.00
Och så totalt olika hämttider...

Våra underbara grannar har erbjudit sig att köra Majken till skolan varje morgon.
Ett problem löst.
Men jag kan inte komma på hur vi på bästa sätt ska få till alla de andra tiderna.
Jag har ingen lust att köra framåt och tillbaka flera gånger varje dag, jag får dåligt miljösamvete av att köra i onödan.
Hur ska då detta gå till?
Majken har tio timmar på fritids att fördela fritt.
Och Moltas och Mille femton timmar på dagis.
Två oorganiserade föräldrar.
Jag har skissat på det här en massa och Dennis har varit med och sagt,;
"Ja, jag vet inte riktigt..."

Så kom vi fram till att låta Moltas och Mille gå två dagar i veckan á 7.5 tim för anpassa sig till Majkens tider.
Okej, jag skrev schemat och kände mig nöjd att äntligen ha kommir fram till något.
Men så denna morgon och förmiddag...
Nej, nej, NEJ, ska dessa pojkar bråka sig igenom förmiddagarna då jag vill njuta av min lilla underbara Manne!?!
Min sista underbara föräldraledighet med min sista bebis förstörd av två huliganer (så känns det i alla fall denna förmiddagen)
Mille stod just och slog med full kraft med flugsmällan på ca tjugo vindruvor han lagt på soffan.
Innan dess skulle han och Moltas hjälpa till och laga risgrynsgröt.
Det blev ett himla liv. Båda skulle röra. Mille stängde av plattan, Moltas satte på, Mille stängde av o.s.v Mjölkpaketet vältes ut ner på golvet och ner i papperskassen med återvinningen. Blä!

Före grötkoket kom Mille vandrades med hela rumpan kladdig av bajs. Ingen blöja.
Bajset?
Inte i blöjan.
Inte i pottan.

Just nu leker Moltas pansarvagn;
"Jag är en pansarvagn, pansarvagn..."
Så springer han runt med en stor fiskhåv och slår i lite här och där.


Alltså, det här mjuka, fina, rara umgänget med liten gurglande bebis har inte infunnit sig under denna förmiddag.
Jag har mest varit arg och gapig. Inte ägnat min lille sötnos några stunder med svarsleenden och joller.
Nej, usch jag har ångrat mig. Det måste bli dagis tre dagar i veckan. 9 - 14.
Det får väl kosta lite miljöpåverkan, det är ju bara en kilometer.

Min bebis. Fin kofta, va? Den har jag stickat. På den tiden innan jag fick barn. Då stickade jag massor. Bebiskläder. Jag längtade så otroligt mycket efter den dagen då jag skulle få egna barn. Först var det min guddotter som fick koftan, så fick jag tillbaks den. Nu har alla mina fem haft den.

Januari

Här ska vi bo i januari. Bokat och klart.
Det kommer inte göra så mycket att vi går mot mörkare tider.
Vi har verkligen något annat att se fram emot.
Drömresan.

Det där hemliga badrummet

Jag skrev ju om det där badrummet som byggs i samma fart som Home Makeover (visst finns det något program som heter så?) igår.
Vårt badrum som bara finns i fantasin nästan.
Astrid gav mig det där fina tyget med hjärtan för att gömma eländet.
Sågspånshörnan blev inklädd med tyg. Och från andra hållet finns ännu ingen dörr.
Det blir spännande att få se hur golvläggaren ska ta sig in i badrummet. 

Väggar av tyg, utan öppning.

Fina hjärtan. Här ska han tränga sig igenom, den där golvläggaren.

Ingen dörr. Bara en väldigt ful grön färg.

Det går undan

Oj, det går undan här på Eriksdal!!
För två år sedan påbörjades ett badrum. Reglarna sattes upp, golvet bröts upp och vattenledningar drogs på plats.
Sedan tog det stopp.
Två år har gått, eller kanske tre. Jag vet inte så noga längre.

I julklapp fick jag nio meter tyg med stora, fina hjärtan på av min syster Astrid.
"Så du kan sätta upp över reglarna som en vägg så du slipper se det där påbörjade badrummet"
Det blev fint med alla glada hjärtan.

Idag har det hänt storslagna saker här.
Golvläggaren är inringd.
Han ska komma och och titta i slutet på veckan.
WOW!
Tänk om vi skulle få en toa till!
Det vore ju alldeles fantastiskt trevligt.

Pappadag

Igår hade en Majken och Dennis en pappadag. De åkte buss in till stan och köpte glitterpennor.
Gick på restaurang.
"Den här dagen ska jag minnas i resten av mitt liv".

Sensommar-Bosse

När man är en familj med många barn kan det vara en riktig lyx att få åka iväg på egna äventyr.
Bara ett barn och en förälder. Få prata till punkt. För det är nästan omöjligt hos oss.
Fast det är ganska härligt det också, det där kaoset som blir när alla vill prata.

Ikväll har jag varit på styrelsemöte. Nu har det börjat på riktigt. Vardagen.
Fast vardagen som föräldraledig är härlig.
Imorgon bitti är jag bjuden på frukost hos grannen. Sådant är härligt!
Klockan är ställd på 06.00. Igen.
Samma sak var det i morse. Ändå blev det lite stressigt att hinna till skolbussen som går 8.00.
Inte för att det är speciellt mycket att förbereda; frukost, påklädning, tandborstning och packning av skolväska. Men om man samtidigt ska hinna med att leka med kattungar och annat viktigt då blir det bråttom.

Dennis är ute och kollar på stjärnor med Bosse.
Det är en underbar augustinatt. Varm.
Jag ska sova för jag hatar alarmet 06.00 så mycket och älskar snooze-knappen alltför mycket!

God natt!

Semesterdag

Han är så älskad den lille Manne!

På dagstur till Stegeborg den 30 juli. Dagarna går, jag ligger efter med mina blogginlägg. Henke och Morris verkar vara inne i ett viktigt samtal. Kan tänka mig att det handlar om rymden eller något liknande. De två pratar mycket om sådant.

Det känns så himla mycket som semester bara för att man åker bilfärja. Värsta Fårö-känslan!

Moltas, med den otroligt korta tuggummi-luggen.

Framme i Stegeborg hittade vi snabbt till hamnkrogen. Vi var utsvultna. Inte är det ofta vi går på restaurang. Väldigt semestrigt gjort av oss.

Kanske sista gången han klämde ner sig i en barnstol, min finaste lille 2-åring.

Den här token då, vad sysslar han med? Han håller visst på att växa ur sina små mjölktänder. De ser alldeles för små ut. Nästa sommar kanske det är en glugg istället.

Färjan gick fram och tillbaka. Varje gång pekade och ropade Mille; "Titta, BÅT!!!!"

Och mamma Karin härjar och domderar som vanligt.

Kolla, det ser ut som hela bryggan åker!

När (om) vi bygger ut vill jag ha sådana här fönster ända ner från golv till tak, som en glasveranda. Så ska jag sitta där inne vid min efterlängtade kamin och sticka vackra tröjor.

Dennis gick in med Morris, Moltas och Mille och kollade på Stegeborg fästning. Jag och Henke stannade utanför och drack caffe latte.

Örtaträdgård.

Ser ut som de uppskattade besöket. Nästa gång är det min tur att få följa med in.

Besöket avslutades med glass.

Så himla snäll man kan se ut, eller hur?

Det var en kort bilsemester det där, men trevligt hade vi.
Regnet hotade hela tiden, men föll bara när vi satt i bilen.
På vägen hem passerade vi något som hette Breviks lägergård, en stor skylt. Kändes kanske inte som det mest lockande namnet.