Etiketter

torsdag 21 april 2011

Skärstorsdag på sjukhus

Havandeskapsförgiftning (preeklampsi)

Havandeskapsförgiftning i lindrig form drabbar ungefär 2 procent av alla gravida kvinnor. När man drabbas av havandeskaps-förgiftning stiger blodtrycket och äggvita, protein, läcker ut i urinen. Mödravårdens regelbundna kontroller gör att havandeskapsförgiftning oftast upptäcks i tid.
Vid havandeskapsförgiftning kan moderkakans funktion vara nedsatt. Det kan leda till att näringstillförseln till fostret minskar och att fostret inte växer som det ska.
En svårare form av havandeskapsförgiftning kan leda till krampanfall (eklampsi) med risk för hjärnblödning, koma, hjärtsvikt, lungödem, njurskada eller rubbningar i blodets förmåga att levra sig. Det är ett tillstånd som kan vara livshotande för både mor och barn men som är mycket sällsynt i Sverige tack vare regelbundna kontroller hos barnmorskan.
Vila är en viktig del i behandlingen av havandeskapsförgiftning. Blodtryckssänkande läkemedel kan minska risken för komplikationer. Oftast krävs sjukhusvård med täta kontroller för både mamma och barn.

Mitt i röran runt mig ringer Dennis för att tala om att Morris blivit jättedålig där hemma.
Han kunde inte gå och bara grät för att han hade så ont i sidan av nedre magen. Han kunde inte klä på sig eller någonting, inte prata.
Dennis fick lämna in de andra barnen hos grannarna där föräldrarna inte ens var hemma, utan hade farmor och farfar som barnvakt. Hej och hå, in med ett helt gäng ungar i grannhuset och så skjutsade snälle grannfarfar in Morris och Dennis till akuten.
Jag låg i min sjukhussäng och fick rapport om läget.
"Du får inte ha telefon på här!" sa barnmorskan.
"Men jag måste, min son är på väg in till akuten".
"Hm... okej en liten stund då."

Så la jag på och då ringer telefonen igen efter en stund.
Dolt nummer.
En allvarlig röst;
"Hej mitt namn är XX och jag är barnläkare."
Jag tänkte att vad sjutton har han dött nu, eller?! Om Dennis inte ens klarar av att ringa själv...
"Vi har fått provsvaren vad det gäller Majken."
Majken, ja. Den sjuklingen.
"Hon har oerhört låga järnvärden..."

Bredvid mig stod barnmorskan och väntade med nålen som hon skulle sticka i armen på mig.
"Det är en läkare, det gäller vår dotter...", viskade jag.
Barnläkaren avslutade till slut med att Majken ska äta järn i två månader.
"Ursäkta", sa jag till barnmorskan.
Hon tog  proverna.
"Ursäkta...", sa jag igen. "Men kan jag få gå en sväng, jag kom just på att jag måste till Apoteket och hämta penicillin till vår andra son. Hans trumhinna sprack igår och vi var inne med honom på kvällen, men fick bara med oss två doser penicillin. Jag måste hinna till Apoteket "

Jo, för så var det igår - Moltas blåste sönder sin trumhinna. Han höll på med en ballong som han har fått för att motverka vätska bakom trumhinnan. Han ska blåsa upp en ballong med näsan. Han gjorde det så duktigt. Så alldeles duktigt så att PANG! Inte ballongen, utan trumhinnan. AJ! Så rann det var ur örat ner på lilla kinden. Lilla duktiga Moltas!
Den där trumhinnan som så många gånger förr har gått sönder, snart blir han väl döv på riktigt.

Nåväl, barnmorskan kunde inte låta bli att säga;
"Du verkar ha lite mycket kring dig nu, det är väl bäst jag släpper iväg dig till Apoteket och akuten, så du får titta till sonen."
Och där träffade vi grannen i tjänst, men hon var själv inlagd förra helgen. Vilken röra!
Men, men Morris var pigg som en nötkärna, fanns inte ett spår av några akuta magsmärtor när jag träffade honom. Han sprang runt och snackade med personalen.
Läkaren frågade honom om urinen och avföringen.
"Vilket äckligt tema du pratar om", sa Morris.
"Tema?"
"Ja, avföring och urin..."
"Jaha, du menar så... ja, det är det temat jag arbetar med hela dagarna", sa den korrekte läkaren.


En ganska så trött pojke med sprucken trumhinna

Men att påskharen kom med såpbubblor gjorde dagen lite muntrare.



Majken hjälpte Mille att komma igång med äggjakten.

Liten påskpojke

Kanske Mille kände Guds närvaro för en stund... ser så ut i alla fall...




Vad fanns i påskharens stora ägg?  Jo, såpbubblorna så klart! 


Nu är hela familjen hemma.
Majken och Moltas har varit och påskat med kompisarna tack vare deras farmor och farfar och så nöjda med skörden. Vilken underbar tur att det finns sådana snälla människor som tar sig an våra barn när plötsliga saker kommer emellan!

För tillfället mår jag riktigt bra, vilket ju syns eftersom jag orkat blogga så här mycket.
Tack snälla doktorn för värktabletterna.

4 kommentarer:

Stina sa...

Fina påskkärringar och fina bilder!!!


MEN GUD, Karin, Vilken sjukdoms vinter ni haft!!! Hoppas det inte är hanvandeskapsförgiftning!!!! Och att ni alla blir friska NU!!! Men dom har väl störtkoll på dig nu va!? Det måste dom! Och du är väl jätte observant!? Skrev inte du tidigare att bebisen hade ett dygn då den låg helt stilla? kan det också vara ett tecken? Får du det lite lugnt nu i påsk? Hoppas verkligen det, och att ni alla kan få njuta lite av att vara friska och det fina vädret!
Gud, även om jag verkligen inte tror att det kommer att var någon fara så blir man ju ändå orolig. Jag hoppas så innerligt att du får en drömförlossning och att bebisen är stark och sugen på att träffa hela sin stora familj!!! Och att du får må helt bra nu de sista veckorna innan ni blir 7!!! Galet galet! Massa kärlek och "bort-med-dumma-symton" energi till dig och alla fina barnen!!! ❤ ❀

Stina sa...

Å, den sista tiden har jag kommenterat typ 100 gånger känns det som, men så har det alltid stått att något blev fel, försök igen, och då har massa text bara försvunnit och så har jag inte pallt att skriva nytt, Så jag blir så glad nu när jag ser att det funkar igen! YES!

Familjen Tapper-Kaller sa...

Stina, jag undrade lite vart du tagit vägen med alla dina kommentarer. Men nu vet jag. Trodde du hade fullt upp med skolan och ingen tid över för våra hopplösa sjukdomar. Själv skulle jag säkert tröttnat på en sådan virus-blogg.
Men peppar, peppar nu verkar det vara på bättringsvägen. Inte med mitt huvud, det är värre än någonsin. Skönt att barnen är så gott som friska.
Hoppas att ni mår bra!

Stina sa...

Men obehagligt att du har sån huvudvärk!!!! Dom måste verkligen gå till botten med varför du har den!
Men väldigt härligt att alla annars börjar må bättre nu!!!
Vi har haft massa magsjuka som var efterhängsam men alla är friska här med nu vilket är skönt! Jag är trött på att tvätta lakan och sånt nu pga sjukdommar som sölar ner... Jag har nog inte besökt din blogg mindre än tidigare men som sagt, massa kommentarer försvann ut i intet. Nu är jag inne i sluttampen med skolan, allt går så fort nu vilket är lite sorgligt och nisse ska jobba på en kurs så jag ska vara själv med ungarna i 2 veckor. Men att våren är här på riktigt gör ju allt så sjukt mycket lättare! Nu ska vi äta middag! Massa KRAMAR och GLAD PÅSK till alla er där i linköping!!!! KRAM KRAM (igen)!