Natten är slut

... klockan är sex. Jag har inte somnat.
Vad gör man?
Ligga i sängen och stirra ut i natten, eller sitta i soffan och stirra med alla tankar som snurrar?
Varken det ena eller andra är särskilt uppmuntrande.
En liten äcklig fästing hittade jag nyss som sugit sig på insidan av låret. (Nu får jag väl TBE också)
Mitt lilla nattsällskap; en fästing.

Går det ana en viss bitterhet, eller?
Eller självömkan?
Kalla det vad ni vill.