Dagens balans 2

Den skyldige till våta stinkande pölar, kiss-katten.

Största trumpetsvampen jag har sett, Fast jag vet inte mycket om trumpetsvampar, de kanske ofta blir så stora?

Ja, så har dagen förflutit. Bra och dåligt. Börjar med dåligt, för det känns bättre att sluta positivt.
Hittade ytterligare ett piss-ställe. I Morris rum. På en tröja.
Jag har nu tjatat ännu mer om att "inga kläder på golvet" (fast tyvärr är jag inte så bra själv).
Ikväll sprang katten (den misstänkte piss-katten) upp på övervåningen (där kattlådan står) och började jama flera gånger, lite oroligt.
Jag och Majken smög efter. Där såg vi piss-katten smyga under en möbel i Morris rum.
"Ta honom, Majken!!!!"
Majken tog honom, satte honom i kattlådan och DÅ kissar han.
Är han sjuk? Utvecklingsstörd? Han kanske inte fattar. För han verkar trivas bra med livet. Leker massor och spinner och gosar.
Men vi kan ju inte ha en katt som håller på och snuskar ner vårt redan röriga hem.
Jag är ingen kattpsykolog, men har googlat en del.
Tyvärr var det inga goda nyheter jag hittade. "En katt som börjat kissa inne slutar aldrig..."
Suck.
Vi tar bort kiss och bajs i lådan direkt, så han kan inte vara sur för att det är äckligt där.
Han går ju på lådan också.
Det här är jobbigt.

Så det där andra då? Cancern, ja. Ja, nu är det ju förhoppningsvis inte cancer.
Kanske jag skulle våga sig iväg på ett sådant där återbesök som man ska gå på när man fött barn?
Kanske göra ett sådant där cellprov som man ska göra med jämna mellanrum, men som jag knappt aldrig har gjort eftersom jag alltid har varit gravid då kallelsen har kommit?
Det kanske är dags nu?
Nja, jag vet inte...
Jag vill inte. Jag gillar inte sådant.
Ska tänka på saken.
Kanske.

Nu lämnar jag det ångestfyllda och uppdaterar det positiva.
Härlig skogspromenad. Majken upptäckte enorma trumpetsvampar.
Hur många som helst.
Det var så underbart på promenaden.
Hela dagen har varit så lugn och fin och solig.
Morris har lagat middagen idag (lite assistans med att hälla ut pastavattnet).
Så stor och duktig.
Mysig film har jag sett med de stora barnen.
Andra kvällen i rad.

Och så till någon som inte är så stor, men som gör mig så glad...