Liten har blivit stor

Hur gick det till?
Han var ju så liten nyss.

Nu går han på dagis och saknar mig inte alls. Vinkar så glatt när jag åker iväg med bilen. Själv känner jag något starkt, fast jag vet inte vad det är för känsla som känns så starkt i bröstet.
Lycka och sorg på en gång kanske.
Lycka, för att han är så fin och glad.
Sorg, eller det är fel ord; vemod kanske är bättre - för att han inte är liten bebis längre. Den tiden är förbi.
Det är konstigt. Den lille bebis-Mille är borta, finns inte mer...

Titta, så stor och söt han är med sin ryggsäck på ryggen på väg ut i skogen med sitt dagis! Lille, store pojke. Min stora kärlek.