Så har vi Moltas...
Han som är både äldst och störst och kanske knäppast på hela dagis.
Här showar han för de mindre barnen.
Men han är inte bara knäpp, han är snäll också.
Idag låg det ett litet paket på hans plats, på dagis.
"Jag har gjort ett halsband till Morris, han ska få det i ett paket".
Sådan syskonkärlek gör mig lycklig. Jag älskar när de är snälla mot varandra.
2 kommentarer:
Ja, vilken mamma smälter inte inför det? Och hur ont gör det inte när de bråkar. Det finns nog inget som gör mig så irriterad! Samtidigt hör det ju till och är en bra konfliktträning...sägs det.
Såg att du kämpade med Matematik i ett tidigare inlägg. Jag var förut en notorisk mattehatare. Använde liksom inte den hjärnhalvan trodde jag. Tills jag efter gymnasiet gick en naturkomplettering och fick en lärare som verkligen KUNDE lära ut. Han omvandlade mig till en matteälskare. Knepet? Han sa "sluta ifrågasätta. Sluta fråga varför. Sluta tro att du ska kunna förstå hur det blev som det blev. Matte är en precis vetenskap som kan nå vilka höjder som helst om man accepterar att det är en exakt vetenskap. Dvs matte är ett gäng regler. Lär dig varje regel som dyker upp och allt blir lätt. Du ska inte förstå. Du ska lära dig utantill den lilla lilla biten. Sen går det av sig själv". Nåt sånt sa han. Det var en revolution för mig. Jag hade suttit och svettats och jobbat och trott att jag var helt dum i huvudet för att jag inte förstod. För att jag hela tiden ville veta VARFÖR svaret på ett tal blev som det blev. När jag slutade fråga och bara accepterade såg jag efter ett kort tag ett mönster. Matematik är ett enda stort mönster. Man måste lära sig tekniken för att kunna göra mönstret men den finns lätt presenterad. Sen är det bara att "brodera". Jag hoppas att jag lyckas förklara det här bra. Det var en verklig ahaupplevelse för mig och från att ha varit en matteratare blev jag totalt förälskad i ämnet och fick femma på naturkompletteringen. Femma i naturmatte! Woaw! Sen förleddes jag att söka vidare till tekniska högskolan där det kom mer matte, men också hållfasthetslära och maskinteknik och differentialelvationer och reglerteknik...och där och då tog mitt kärleksförhållande till matte slut. Jag menar okej med matte men hela släkten! Nej, då hoppade jag av efter nåt år och öppnade tygaffär och atélje istället. Mycket trevligare släkte! Sen dess har jag hållt till mer i min konstnärliga hjärnhalva...:):):)
Men försök inte förstå vad du gör. Gör det bara. Öva och plötsligt går det av bara farten. Matte är riktigt vackert när man fattar. :) Sluta kämpa mot och sluta säga att du inte fattar. För du ska inte fatta. Du ska bara ta emot.
På gymnasienivå nöter man ju mest den krångliga naturmatten utan mening, men på högskolan börjar man använda den slentrianmässigt för att öht kunna göra det man läser till. Typ. Om man fortsätter på samma spår alltså.
Skicka en kommentar