Dennis städning

Ja, det var ju det där med att gå och lägga sig i tid...
Just det, ja.
Klockan är 23.05 och jag sitter med datorn. Efter att ha ringt till våra grannar 22.15 och bett att få låna krossade tomater.
Hur många människor har fått ett telefonsamtal klockan 22.15 som handlat om krossade tomater?
Inte jag. Men nu har jag ringt ett sådant...
Viss förvåning kunde jag ana;
"Ska ni ha det NU?"
"Ja". (som att det var helt normalt att laga mat när natten närmar sig en onsdag).
Vad ska stackars grannarna tro egentligen?

När jag kom hem från Stockholm idag låg alla soffkuddar utslängda på trädäcket. Alla mattor, filtar, fårskinn. Inifrån hördes dammsugaren och en stor, svettig man i bar överkropp hade fått ett ordentligt städryck.
"Det luktar smuts hos oss, det är så äckligt".
"Ja, jag vet."
Barnen fick skynda sig att rädda undan legobitar, pusselbitar, bilar och annat smått och gott som legat under soffan i månader. Annars skulle dammsugaren sluka allt i sin väg. Större föremål åkte i en soppåse.
Och så allt annat upp i min säng, även lösa knappnålar.
Det är så Dennis städar.
Härligt med städningen, för visst var det alldeles för smutsigt.
Jag rycktes med i städningen.
Jag har till och med dammsugit med ett särskilt elementmunstycke mellan rören på elementen. OCH torkat!
Åh, vad tråkigt! Gör vanliga människor sådant ofta? Så där en gång i månaden eller något kanske. Det gör inte vi. Jag önskar att vi gjorde det, men det händer inte.
Kan ju bara önskedrömma om att vi skulle kunna bättra oss.
Nu är storstädningen halvgjord. Alla möbler står huller om buller. Jättesoffan utdragen mitt på golvet.
Dennis får väl fortsätta imorgon. Hans arbetskamrater ska komma på lunch. Det var därför vi behövde krossade tomater sent på kvällen. Han ska laga köttfärssås till imorgon, som ska "stå till sig".
Det började inte så bra med att jag råkat glömma tomaterna och även köpt fel färs.
Blandfärs istället för nötfärs. I frysen hittade vi en jätteförpackning med nötfärs, två kilo. In mikron bara.
Så nyss vrålade han;
"Karin, det brinner! Jag menar VERKLIGEN brinner!"
En äcklig stank av bränd plast nådde mig upp till övervåningen.
"Jaha..."
"Två kilo nötfärs med smak av bränd plats".

Jag känner mig rätt glad att jag ska åka till Stockholm imorgon igen. Så får han sköta sin lilla lunchbjudning alldeles själv.