Det där onödiga

Morris ska till Norge med Mimmi och Peter.
Jättemysigt och härligt!

Han har längtat. Idag är dagen före resan.
Vi hittar inte hans Didriksson-jacka, den han fick förra året och som klarar både regn och vind.

Ja, ja... antagligen skulle den vara alldeles för liten iallafall.
Så in på sportaffären på jakt efter nya regnkläder.
Fast jag absolut inte har några pengar. Inga pengar alls. Bara hemska räkningar.
Och så det där antagligen galna beslutet att åka till Gotland för pengarna som inte finns.
Ångest har jag över det. Hur tänkte jag där?

Nåväl, Morris fick ett nytt regnställ för 700 kronor (det hade ju kostat 900...)

Så skulle han få välja fyra DVD-filmer till resan. Min resepresent till honom.
Kvällarna i fjällstugan kan ju bli lite långsamma utan internet och TV, och en mormor och Peter som läser böcker.
Inne på Coop valde han med stor omsorg ut fyra filmer. Riktigt bra filmer som vi andra i familjen med glädje skulle få se efter resan.
Han fick också plocka ihop en stor godispåse och tre Toblerone.
"Visa dem inte för Manne" sa jag.
Morris smusslade med godiset och la alltsammans i en egen liten påse med filmerna.

Ute på parkeringen bad jag honom köra bort kundvagnen.

 Nu ikväll när allt skulle packas så hittar han inte påsen med filmerna och godiset.

"Åh! Hur? Vad nu då? Var har du gjort av påsen?"

Han har letat och letat och vi har konstaterat att han måste ha glömt den i kundvagnen.
Jag vet att han så klart inte gjorde det med flit, men ändå. Jag får svårt att inte bli irriterad.
INTE GRÅTA ÖVER SPILLD MJÖLK - försöker jag tänka.

Vi kommer inte hinna handla innan bussen går imorgon.
Och även om vi skulle det så hittar vi aldrig samma filmer igen, det fanns bara en kvar av varje.

Bara gilla läget.