Igår

Igår var en sådan där dag när jag jobbade. Jag tog hand om Boulevardteatern som kom hit för att spela Kenta och barbisarna.
Regi: My Arkeskoug


Jag tycker det är kul att jobba så.
Men oj, vad jag inte tycker om att lämna min lille bebis! Det gör ont i min kropp att inte få ha honom nära. Mitt modershjärta klarar inte riktigt av att inte veta precis hur han har det. Han brukar inte heller klara några längre stunder utan mig. Han älskar mig mest av allt på jorden och han tycker inte att en pappa med nappflaska är lika jublande härlig.
Jag vet det, eftersom jag har lämnat honom för att jobba tidigare.
Den här gången blev nog nästan den värsta också. Han skrek mycket och sov mest av utmattning, tror jag.

Föreställningen var inte heller så värst lysande, tycker jag. Ibland blir det inte så trovärdigt med vuxna som ska spela små barn. Den här gången köpte jag det inte alls (jo, tjejen var säkert bra). Men jag hängde knappt med i handlingen, mina tankar var hemma hos min bebis. Jag är säker på att boken om Kenta är bättre, den vill jag läsa för det har jag inte gjort. Och Pija Lindenbaum gillar jag.

Mille var hemma hos sin kompis. Han börjar bli stor nu som leker borta hos kompisar. Hur hans dag var kan läsas HÄR. Han hade det uppenbarligen lite mer avslappnat än jag.
Jag är glad att han trivs så bra hos den rara familjen, där både jag och Bosse också trivs så bra, så bra!