Jag blev tvungen att läsa något mer av David Nicholls som skrev en "En dag", som ju var så bra.
Den här kom tidigare, kommer inte ihåg nu, kanske 2004.
Jag blev inte besviken, även om den inte var som "En dag".
Boken handlar om det glada 80-talet.
Stackars Brian Jackson, han gör bort sig så mycket! Jag känner ingen mig från min ungdom. Bara bli kär i fel människor och gå och hoppas. Gå på massa fester och lyssna på folk som spelar gitarr och alla som ska sjunga med till "Simon and Garfunkels", "the Boxer; la-la-laj... la.la-la-la-laj..."
Kära nån. Nej, skönt man blivit vuxen.
Fast han har ju rätt kul den där Brian Jackson också.
Hela boken är kul. Jag skrattade för mig själv flera gånger.
1 kommentar:
Den ligger i min väntande hög. Läste En dag i september. Kanske ska ta tag i den här nu som julläsning...
Hittade hit via Maria - Tillsammans är man mindre ensam.
Skicka en kommentar