Jag kom ner från övervåningen.
En blöja i handen.
Öppnar skåpet under diskbänken för att slänga den.
Helt vardagligt per automatik. Men då!
Ett skrik! Jag hoppar bakåt i ren förskräckelse.
En stor välgödd, luden rygg och rumpa av äcklig mus-råtta, som vänder om och slinker in bakom sophinken och ner under någonstans.
Skit också!
Ska vi hålla på med det här eländet den här vintern också?
Nu när vi har skaffat två råttjägare?
 |
| Inte det minsta gullig. Den här bilden kommer från skadedjursbekämpningen.nu. Den jag såg var tio gånger större, otäckare och farligare. Ludnare... Så äcklig! |
"Kiss, kiss, kiss! In med er katter! Ta den feta ludna besten!"
Sigge han bara tittade oförstående på mig.
Ture tvingade jag in under diskbänken, han viftade lite på svansen och låg i anfallsposition i tio sekunder. Sedan kom han ut och strök sig mot mitt ben.
Jag gillar inte ludna inkräktare som tillhör gngarsläktet. Inte alls.
Jag hatar dem.
Nu kan vi ju inte ens fånga dem i råttfällor. Det blir väl katterna som får tassarna krossade i sådana fall.
Ikväll låter jag disken vänta till imorgon bitti. Jag vågar inte stå med fötterna precis vid skåpet under diskbänken där jag just såg den feta besten. Jag kommer känna hur den stryker över tårarna...
Det här är inte kul! Nu kan jag inte sova.
I dagsljus försvinner de väl?
2 kommentarer:
Urk! INte kul! Det är jag skonad från än så länge. Har haft pälsängrar i vårt förra hus, mindre djur men inte roliga de heller.
Så mysig er jul ser ut, varm och inbjudande!
Jo, du Maria. Pälsängrar känner jag till alltför väl. Både här i huset och i lägenheten i Stockholm. Små, men äckliga och irriterande.
Blä och urk, idag är jag sur.
Skicka en kommentar