Jag försöker plocka och ta hand om dem. Jag hinner inte så mycket som jag vill.
För några dagar sedan hade jag plockat en massa, massa äpplen som stod i krogar på verandan.
Så kom jag ut och såg att de låg överallt på gräsmattan.
Mille. GRRRR!!!!!!
Jag plockade upp alla (först försökte jag få honom att hjälpa till, men han sa bara "nähe" och flinade). Många var skadade efter hans kastande, så klart.
Skar bort och gjorde massa äppelmos. Tyvärr är det inga av barnen som tycker om äppelmos, men Manne kanske kommer tycka om det senare. Så istället för att köpa de dyra barnmatsburkarna kan han få vårt eget ekologiska äppelmos hela vintern och våren. :)
Så plockade jag en hel massa äpplen igen härom dagen. Vad såg jag idag då jag skulle gå ut?
Jo, den förgrömmade ungen hade varit där igen!!!! Alla äpplena låg sönderkastade på gruset den här gången!!!!
GRRRRRRRRRRRR!!!!
Nu tvingade jag honom att plocka upp dem. Hur då kanske någon undrar?
Jo, jag tog hela han med mig ut och plockade upp äpplena med hans händer. Det var inte lätt, jag fick ont i ryggen och hoppades att ingen såg oss. Han klagade hela tiden.
"Nej, mamma... det regnar, mamma!"
"Det struntar jag i för mina äpplen ska inte ligga här på gruset så mördarsniglarna kommer och tar dem!!! Du får inte göra så här!!!! Jag tycker inte att det är kul, jag blir arg och ledsen. Känner du inte hur jobbigt det är att plocka upp dem?!?"
"Jo..."
Nu ska vi få se om den där ungen gör om det.
Han är inne i någon speciell period nu då han gör en hel del hyss. Varje dag testar han vårt tålamod.
Jag tror att han tycker det är lite jobbigt att vara så där både stor och liten. Han vill så mycket som de stora gör, men han kan inte och får inte.
Så vill han prata en massa och vi förstår inte så värst mycket. Då blir han frustrerad.
Det är inte lätt att vara liten när man vill vara stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar