Oj, vad han har vuxit!
Alla kläder är för små helt plötsligt.
Sandalerna också.
Fast sandalernas tid är väl ändå förbi.
Burr, vad kallt det har varit idag!
Igår var det sommar, sol och 22 grader varmt.
Idag 15 grader och mulet. Blåst och regn.
L kom hit med alla sina pojkar + "tjejen" som Mille kallar deras hund. Alltså Bosses tjej.
De hade med sig en massa god mat, rester från en grisfest som de varit på.
Vi dukade upp på verandan, åt och frös.
Kaffet drack vi inne.
Dennis, Morris och Majken åkte till Arboga och hälsade på bonden som vi hyrde ett torp av när vi bodde i Stockholm.
Kära lilla Fiastugan.
De åkte båt, men Majken började gråta för det var så vågigt.
Så åkte de fyrhjuling istället. Det var bättre.
Majken började minnas en del. Hon var tre år senast hon var där.
Intressant det där med minnet...
Varför har jag inte anmält mig till högskoleprovet?
En undermedveten motvilja?
Eller har jag helt enkelt glömt det? Eller inte hunnit?
Varför gör jag det inte nu?
Jag vill inte.
Kanske Manne vaknar som ligger vid mitt bröst.
Nej, jag gör det imorgon istället.
15 september sista dagen.
2 kommentarer:
Jag saknar dig och L (och barnen förstås)! Inser att livet blivit och kommer att vara enormt inrutat och att det varken finns tid eller ork för spontanträffar. Tråkigt :( (Trivs dock på jobbet, men det är en stor omställning..) /A
Oj, det förstår jag! Att det är en stor omställning, menar jag (och att du saknar oss hi, hi...).
Vilken omställning!
Du har väl inte jobbar så här inrutat sedan du fick barn, i alla fall inte så många barn som tre.
Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att jobba heltid, med inrutade dagar och med alla barnen.
Hoppas att jobbet känns verkligt kul, så att det inrutade livet blir värt det.
Saknar dig också och inser att det dröjer kanske ett tag tills vi ses.
Nån helg när du kommit in lite mer i nya vardagen. Hitta på något med barnen kanske.
Ha det så himla bra på jobbet och LYCKA TILL!
Kram.
Skicka en kommentar