Etiketter

måndag 28 mars 2011

Nästan april och alldeles vitt ute





Igår kväll när Astrid och jag hade sett klart vår romantiska New York-film (vi älskar att drömma oss tillbaks till våra gamla minnen från vår gemensamma tid där) blev vi mycket förvånade då vi öppnade dörren halv ett på natten för Bosses sista kiss. Det snöade för fullt! Stora flingor som virvlade omkring.
Och morse var det så här vitt.
Nu börjar det försvinna för solen skiner.

5 kommentarer:

Persilja sa...

Hur går det med bossemannen? Är han lugnare? Han sitter ju still på bilden iallafall! ;D

Familjen Tapper-Kaller sa...

Han är mycket bättre. Han har varit lös i skogen och träffat en hanhund, brydde sig ite utan kom direkt när jag ropade. JIPPI!

Familjen Tapper-Kaller sa...

Fortsättning till Persilja;

Han har också gått förbi hos sin bästa tik, sett henne sitta utanför och kollat in henne, men snällt följt med vidare på promenaden. Förr hade han slitit i kopplet så jag knappt kunnat hålla honom.
Hemma är han också lugnare, ligger mer ofta på rygg och sover och snarkar. Inte lika gnällig och orolig.
Fast nu i helgen när min syster var här förföljde han henne genom huset. Hon kunde nog knappast se någon skillnad. Vet inte varför han blev så, men det kan vara att hon brukar skämma bort honom med promenader ofta. Han tittar på henne och hon brukar säga; "okej vi tar väl en skogspromenad".

Bosse fyllde tre år i förrgår, så nu är han ingen unghund längre, utan vuxen. Kanske blir han lugnare bara av det...
Hoppas, hoppas!

Persilja sa...

Så skönt! :) Lite jobbig kan han ju få vara ibland ändå...

Familjen Tapper-Kaller sa...

Absolut! :)