Bara så där vanligt sjuka som aldrig går över.
Jag var hos barnmorskan i måndags som inte tyckte det var bra att jag hostade så våldsamt att jag får sammandragningar, kräks och nästan kissar på mig. Hon sa åt mig att gå till vårdcentralen, så det gjorde jag.
Jag har luftrörskatarr och det kan sitta i sex-åtta veckor, alltså resten av graviditeten.
Nu har jag fått Cocillana Etyfin, men hostar nästan lika mycket ändå. Eller nätterna är nog bättre, i alla fall enligt Dennis. Majken är likadan som jag, vi hostar i kapp, så läkaren ordinerade även henne fast hon inte var med. Host, host...
Vad händer idag då? När jag sitter på hjälpmedelscentralen i Älvsjö i jobbet och Dennis skriver tenta på högskolecentrum och ska direkt vidare till Arlanda?
Jo, dagis ringer och meddelar att Moltas kroknat och somnat på dagis med 38,6 i feber!
Som tur var hade vi farmor som var på väg till dagis. När jag senare kom hem upptäckte jag att även Mille faktiskt var sjuk. Ny sjuka.
Dennis är på väg just till det stället utanför Tel Aviv där en raket slog ner igår.
Är det inte lite typiskt att han ska JUST PRECIS dit? Men jag är inte så orolig. En ny raket skulle väl knappast slå ner på samma ställe. Eller?
Morris har åkt till Stockholm med farmor. Han ska vara där i helgen.
Imorgon kommer Mimmi, Peter, Astrid och Hasse. Det blir kul!
Hoppas vi inte smittar dem med våra hopplösa virus bara...
Vårflod |
Har vi sett honom för sista gången? |
Har han gått sin sista Bosse-promenad? Han kanske kommer hem i rullstol utan ben som en Vietnam-veteran. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar