Vilka hysteriska filmer mänskligheten gillar!Jag är totalt utmattad efter kvällens familjefilm. Herregud, vad är det med folk?! Eller vad är det med USA? Varför måste det gå så himla fort?! När vi hade Lucia-fest på dagis kom jultomten med varsitt paket till alla barnen (som föräldrarna får inhandla i förväg). Våra barn fick varsin film med jultema. Så mysigt och stämningsfullt att titta på tillsammans, tänkte jag. Först Musse Pigg och hans vänner önskar God Jul. Traditionellt och gulligt,trodde jag. Men det var ju helt galet. Knatte, Fnatte och Tjatte som stressar och jagar varann i världens tempo HELA tiden. Och så två sekunder julsång och så galen jakt igen och igen och igen. Jag orkade inte sitta med och tittta. Så ikväll skulle vi se nästa film; Polarexpressen om ett tåg som åker till Nordpolen för att se att tomten verkligen finns på riktigt. Natten före juldagens morgon, snöigt och mysigt såg det ut på omslaget till filmen. Men så kom det igång efter tre minuter med det hysteriska tempot som sedan följde genom hela filmen. Tåget skenade och de kastades hit och dit och det var bara effekter och effekter och tre tusen snabba klipp i sekunden. Barnen satt med uppspärrade ögon och öppna munnar och glömde väl bort att andas då deras nervtrådar i hjärnan brann upp. Jag fick motreaktion och somnade i stresspsykos och plågades i slummern av alla dessa ljudeffekter. Inte konstigt att barn av idag har ADHD. Deras stackars hjärnor brinner ju upp av någonting som kunde vara så trevligt som att se en familjefilm. Jag är helt matt. Nu måste jag gömma filmen, för de tyckte så klart att den var bra. Stackars barn! Imorgon blir det bara Julpussar och Stjärnsmällar, julkalendern från 1986 som vi ser ett avsnitt av varje dag (eftersom vi inte har vanlig TV). Tack kära Per Oscarsson och Stefan Ekman för att ni är med och gör underbar och snöig jul och Björn Isfälts fantastiska musik! Vilket lugn och vilken hemtrevnad... Vilken kontrast till Polarexpressen...
2 kommentarer:
Gratulerar till det lilla som växer i din mage! Träffande beskrivning om Polarexpressen, jag tycker nästan ljudet är värst på såna filmer - tinnitus och hyperaktivitet i hjärnan på samma gång. Det är skit! Därför är det skönt när Otis vill kolla på gamla Karlsson på taket om och om igen på VHS i källaren. Här hemma är granen inburen och jullovet har börjat för min del! Kram
Tack!
Skönt att höra att du håller med mig i min beskrivning av Polarexpressen!
Ibland undrar jag om jag är överkänslig, om andra bara tycker att det är spännande och häftigt. Att det är min hjärna som inte hinner med att registrera alla kast hit och dit. Så det glädjer mig att höra att vi är fler...
Astrid Lindgren om och om igen - ja tack!
Härligt att ni har fått in granen redan. Vi har inte hunnit så långt här med julstöket.
På tisdag kommer förstärkning från Malmö, Astrid. Då blir det julfint.
Effektiva Atrid, hon misslyckas aldrig!
Kram!
Skicka en kommentar