Jag blir galen på min hosta och min sjukdom!
Jag ville ju så gärna jobba den här veckan med riddarborgar på skaparverkstan.
Stackars mig!
Istället hostar jag. Hostar och hostar.
Hostar och hostar.
Hostar och HOSTAR och HOSTAR!
Så tårar och snor sprutar.
Ja, t.o.m så att jag kräks.
Tyvärr är jag inte ensam om det heller.
Lille Moltas hostar rätt bra han också.
Fast jag är nog hundra gånger värre.
Det här är värsta hostan jag kan minnas i mitt vuxna rökfria liv.
I natt, jag menar natten som var, sov Moltas lugnt och fint. Inga sparkar, inga ryck, ingen jättejobbig hosta, ingen gråt, inte ens en mygga.
Alla förutsättningar var på topp för att den sjuka mamman skulle kunna få sin välförtjänta vila. MEN nej!! Icke, sa Nicke.
Jag hostade och hostade. Blev till slut helt klarvaken av allt hostande. Och ville inte väcka mina små.
Jag gick upp och hade feber, svettades och ...ja, just det - hostade.
Jag satt rakt upp och ner i soffan och hostade och försökte läsa bok (den hoppade i varje host, så det var inte helt lätt).
Nu har doktorn varit snäll och gett mig lite härlig morfinhostmedicin.
Kanske blir det en bättre natt inatt.
2 kommentarer:
Stackare! Hoppas ni alla kryar på er riktigt snart från hosta, förkylning och ögoninfektioner.
Cocillana är en av de bästa "vännerna" man kan ha när hostan parkerat i luftrören!
Kran // Martina
Tack snälla Martina!
Jo, Cocillanan tog bort hostan hela natten. Vaknade istället med bihåleont. Inget slut. Bara ett av barnen har blivit helt bra i ögonen. De andra är alla lite kladdiga på morgonen.
Jag är så glad att jag sluppit det (än så länge i alla fall)!!!
Hoppas att din sommar är bra och fri från sjukdomar!
Kram, Karin
Skicka en kommentar