Personen på fotot har ingenting med texten att göra.
Helt plötsligt vände mina medarbetare i innegruppen på dagis och åkte och köpte den glada, fina piggelin-färgen i färgaffären. Jag vet inte vad som hände riktigt.
Jag skrev ett mail och beklagade att vi hade så olika smak - ja, ungefär som förra blogginlägget (fast lite snällare) och så ringde jag och pratade med en annan mamma. Pratade, inte bråkade.
Nästa samtal jag får är från färgaffären, då två mammor ringer för att fråga vad jag tycker om de gör si och så.
"Blir det bra?"
Helt plötsligt känns det som det är jag som bestämmer. Så ville jag ju inte att skulle vara.
När jag sedan får se färgen i burken på dagis är det så superdupergrönt så t.o.m jag som älskar knalliga färger nästan tappar andan. Där fick jag så jag teg minsann.
Det känns ju roligt, jag tror det blir jättefint, men jag kan bara tänka mig vissa reaktioner.
Särskilt från fröknarna som tydligen var de som propsade mest för den där tråkiga grågröna färgen. Fast alla i vår grupp verkade så glada och överens. Fröknarnas chock kommer på måndag.
Vi kom igång med förberedelser, men jag stannade inte särskilt länge eftersom jag skulle vidare på tjejmiddag.
Tjejmiddagen inleddes med bastu. Härligt, i den kalla vinterkvällen.
Måste ändå komma ihåg att säga att i dag har det varit underbart väder. SOL, SOL, SOL!! Vad vi har längtat! Dripp, dropp från taket.
När vi sedan satt och åt handlade samtalen om självmord, mördare, psykopater, försvinnanden av barn, pedofiler, spöken, förlossningar med komplikationer, leva i kloster, omskärelse av kvinnor och män. Är amerikanska män omskurna blev kvällens stora fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar