Sorg i mitt hjärta...

Igår efter min teaterdag i Västerås hände något förskräckligt. Jag är så arg och ledsen! Klockan elva på kvällen kom jag hem i vintermörkret. Parkerade bilen, plockade ur matkassar och satte på mig ryggsäcken. Jag hörde något ljud bakom mig, vände mig om
och ser mina teaterbroschyrer och min kära lilla älskade vän; DATORN ligga där i snön!!!! Min ögonsten, min kärlek... Jag har älskat den röda lilla Dell-datorn sen jag
fick den i julklapp. Det var kärlek vid första ögonkastet. Min kontakt med omvärlden från detta kalla Buskhyttehål där jag ibland kan känna mig isolerad och sakna familj och goda vänner, storstad o.s.v. Med min älskade dator var allt roligare.
Nu dog min kärlek i snön i vinternatten...
Jag har haft en stor klump i magen hela dagen, under hela Moltas kalas. Kan inte sluta vara arg på mig själv; mitt klantiga kärringarsle som sätter på mig ryggsäcken utan att kolla att den är ordentligt stängd!!! Jag hatar mig själv!!! Dennis hatar mig också. Han tycker att jag är den värsta idioten i världen. Peter försökte försvara mig lite; "man kan ju kalla det otur också". Det tycker inte Dennis.
Jag är så ledsen.
Varför har vi ingen drulle-försäkring!?!
Självrisken är för dyr, säger Dennis. Men inte lika dyr som min dator, tänker jag.

Fr.o.m nu kan jag inte lägga ut foton på bloggen.
Nu skriver jag på en gammal halvtrasig dator som är Majkens.