Moltas hade fått höra vid frukostbordet att dom skulle kolla om han kunde se bra.
"Det kan jag", sa han och spärrade upp ögonen. "Jag kan ju se er", så kollade han runt på var och en av oss.
På kontrollen skulle han också rita en gubbe. han ritar aldrig gubbar hemma, bara krumelurer. När sjuksköterskan bad honom rita en gubbe började han med att göra en stor fyrkant.
"Ett hus", sa han nöjd.
Hus fick ögon, armar och ben. En mun.
"Ett dinosauriehus".
Sån är han.
Han kunde inte räkna.
"Ett, ett, ett..."
När vi kom hem kunde han, i alla fall 1, 2, 3...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar