Bosse har också fyllt år, 4 år

En ulv i fårakläder, från i höstas.

Bosse fyllde fyra år i måndags. Jag ville vara snäll och ge honom en upplevelsepresent, lite lek med käresta hundflickvännen, Soffi.
Barnen, som var lediga från dagis, tyckte också det var kul att komma till kompisar en stund på förmiddagen.
Den dagen var det inte lika vårligt, mest isigt.
En enda stor skridskobacke hemma hos Soffi.
Bosse halkade runt som Bambi.
Men han var inte så Bambilik då han tog sig in i hönsgården! Oj, oj, oj OJ!!!
Han tänkte ta sig en hel tupp till födelsedagspresent.
Tuppen gal och skrek och flaxade.
Bosse skällde, slog med tassarna och morrade som en stor farlig lejonhane.
Det var väldigt dramatiskt.
Vi vuxna skrek. Barnen skrek och 1-åringen skrämdes till ren och skär panik.
Flax! Fjädrarna for. Och rätt som det var så var tuppen borta.
Inte i Bosses gap, utan inne i det lilla hönshuset.
Kvar låg en halv tupp, åtminstone halva fjäderskruden.
Åh!
Tur det fanns en veterinär på plats som kunde kontrollera så inga inälvor eller kroppsdelar låg inblandade i fjäderskruden.
Nej, det verkade inte så.
Men vi alla var uppjagade och om tuppens hjärta klarat stressen visste vi inte. Han kanske skulle dö lite senare av chock.
Bosse, födelsedagshunden, han såg bara nöjd och lite förvånad ut med fjädrar under hakan.

Hemma blev han trots denna dramatik lite mer uppvaktad. Hundgodis, tjurmuskel, och prinskorvar.
Stora stygga vargen.
Vi ber en bön för den stackars tuppen.
Hans kollega blev tydligen uppäten av ett annat rovdjur för ett tag sedan.