Majken bakade på Moltas födelsedag. Det blev inte chokladbollar.
Det blev chokladkorvar.
Väldigt likt det där som ligger i kattlådan.
Mille är borta.
Han är i Skåne.
Jag får inte tag i honom.
Jag hatar att inte veta hur det är mina barn.
Åh, vad det är frustrerande!
Det ger en sådan ångest.
Likadant var det i Indien.
När det gått för lång tid utan telefonkontakt fick jag ångest.
Katastrof-tänket sätter igång direkt.
Varför svarar de inte i telefon?!?
Jag blir galen.
Nu måste jag dricka kaffekopp nummer 4 (så jag stressar upp mig ännu mer).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar