En dag

En alldeles underbar, underbar bok!
Det var länge sedan jag blev så uppslukad av en bok som jag blev av den här. Jag tog varje tillfälle att få läsa. Jättebra att smita in i sovrummet och amma lite då och då.
Åh, vad jag älskade den här fina boken!
Den hade allt jag önskar mig i en bok. Spännande, rolig, igenkännande, kärlek, sorgsenhet...
Läs den.
Jag avundas er som inte läst den, som har den kvar.
Sällan hänger en bok kvar hos mig, att jag går och tänker på en bok efter att jag läst ut den, men den här har gjort det i flera dagar nu.
Jag saknar den.

I helgen som var hade den premiär på bio. Jag måste se den, men antagligen blir jag lite besviken, precis som det brukar bli efter att jag läst en bok och sedan ser filmen. Men den hade fått ganska bra kritik så kanske slipper jag bli besviken.

STORT TACK FÖR BOKTIPSET, MARIA!

På tal om något annat, Moltas öron var bra. Inget fel.
"Jaha, vad oväntat", sa jag. "Skrikpratar han av gammal vana då, eller?" frågade jag doktorn.
"Det kan ju vara så att han har det högljutt omkring sig, så att han behöver prata högt för att höras", sa doktorn.
Hm... kanske det ja. (Undra om doktorn vet att vi har fem barn).

Fast jag blev tvungen att berätta att Moltas skruvat upp ljudet på "Pettsson och Findus" så himla högt fast det var alldeles tyst.
"Ja, vi är alla olika. En del vill ha högt och andra är känsligare." sa doktorn.

Ja, det är väl så.
Jag gillar inte högt. Jag är väldigt känslig för höga ljud och mycket ljud.
Just nu är det tyst här hemma. Bara P1. Härligt! ;)