Moltas-lyckan

Rödrosig och svettig Moltas efter pulkaåkning

Hallon-lassi till lunch

Jag tror jag vet vad den totala lyckan är!
Jo, för nu i veckan var jag på utvecklingssamtal på dagis angående Moltas.
Fröken visade lite vad Moltas gjort under förra terminen, bokstäver och siffror och klippt efter linjer och sådant där. Allt var helt normalt.
Och så pratar man ju lite om hur han fungerar i gruppen och om hans personlighet.
Och Moltas verkar vara en sådan stjärna!
"Han har precis alla de egenskaper som man vill att ens eget barn ska ha", sa fröken.
Han leker alla slags lekar. Han leder gärna lekar, men har inget emot att lyssna och ta idéer från andra.
Han är omtyckt av alla, leker med flickor och pojkar. Lyssnar och förstår, gör vad man säger.
Alltid glad positiv för inför allt nytt, vid samlingar och aktiviteter.
Säger ifrån och kan bli arg, men det går fort över. Rättvis.
Visar sina känslor. Kramig och mysig.
Glad, trygg och rolig. Äter allt och gnäller inte.
Leker och leker, både inne och ute.

Vilken stjärna!
Jag är så lycklig över alla dessa ord!
(Jag vet att den här fröken är ärlig också, att hon inte sitter och säger precis samma sak till alla, har ju haft henne med två äldre barn också, så jag vet... och genom andra föräldrar).
Ja, det måste väl vara den totala lyckan? Att få vara mamma till ett barn som verkar vara lycklig och som sprider glädje.
Men så är ju så klart lyckan förgänglig, men det är ju något helt annat.
Jag fick i alla fall en stund av total lycka under och efter utvecklingssamtalet.

Tack underbara Moltas!
(och mina andra lyckospridare...bäst är ni allihop så klart!)