Den här bilden hittade jag på nätet, så det är väl inte just den mamman, eller så kanske det är det...
Idag lyssnade jag på P1 som vanligt.
Jag älskar P1!
Tendens, radiopsykologen och allt annat härligt.
P1 är min kompis i köket och i bilen.
Ja, ja...
Idag var det en sådan rörande liten rapport från San José-gruvan.
Tydligen visste de alla om hur farligt det var. De fick lite högre lön bara för att det var så farligt och för att de skulle hålla tyst om riskerna. Blodspengar.
Nu har de anhöriga slagit upp ett tält-läger ovan mark för att vaka, dag som natt.
Där nere är det över 30 grader varmt och extremt fuktigt.
Ovanför torrt, blåsigt och tydligen kyligt. Det är väl så klart nätterna som värst.
Kanske har ni alla sett massa bilder därifrån. Det har inte jag eftersom vi inte har någon TV. Bara hört radio.
På en skrynklig liten lapp kom ett brev nere från gruvhålan. Med spretiga kråkfötter.
"Mamma, jag vill att klär dig ordentligt. Jag vill att du ska vara frisk den dagen vi ses igen."
Jag tyckte att det var så fint. Så mycket kärlek.
Där nere i den mörka hålan, 700 meter ner i avgrunden, sitter en fattig och tilltufsad, smutsig, svettig, rufsig och rädd chilensk man och tänker på sin lilla mamma. Mamma.
Åh, så vackert och fint! Så många tankar som måste snurra runt i deras huvuden och så tänker han att lilla mamma inte får frysa och förkyla sig. Så mycket äkta kärlek.
Tänk att en mamma betyder så mycket!
Alla älskade mammor i världen.
Jag känner mig så tacksam över att jag får vara någons mamma. Flera styckens mamma dessutom. Och till just de fina barnen, som är mina.
Det är den största lyckan.
Och att få ha en mamma att älska också.
Jag blir lite ledsen när jag tänker på alla dem som inte älskar sina mammor. Som inte orkar prata med dem, och tvärtom.
Men gruvarbetaren i San Josè han har sin lilla mamma i tältlägret 700 meter ovanför sig. Och hon har sin son där nere, den som hon kramat och tröstat så många gånger.
Jag kan inte glömma det skrynkliga lilla brevet. Åh, vad jag hoppas att hans önskan slår in! Att mamma och son snart får återförenas och att de är friska när den dagen kommer. Och den dagen kommer snart.
2 kommentarer:
Fint!!!❤!!!! Jag känner också så! Det är STORT!!!
Jag följer också gruvarbetarnas situation... Hörde att dom kanske kan få upp dom "redan" i november, till skillnad mot januari som jag hörde först.. Hoppas hoppas!!!!
Har du fått iväg det där brevet nu? Hoppas dom ändrar sig!!! Lycka till!!! Massa Kramar!
Imorgon har jag matteprov, så jag har försökt koncentrera mig på det. Det går inte så bra. Med koncentrationen. Jag tycker att det är ganska tråkigt med matte. Först tyckte jag att det var kul när jag bytte till matte A och fattade allt. Men jag tröttnar så fort.
Som tur är har vi världens bästa mattefröken. Hon är helt, helt underbar. Jag blir alldeles kär. Hon har en sådan fantastisk utstrålning och charm. Säkert 60 år och otroligt vacker, alltid så fina kläder och glad och rolig.
Hon är en sådan människa man aldrig glömmer.
Så mattelektionerna är en ren fröjd. Hon förtrollar hela salen.
Men sedan hemma, då tappar jag intresset. Hej och hå, prov imorgon!
Skicka en kommentar