En regnig höstig dag med en sovande lillebror vid sin sida. Moltas tänker tillbaka på de gyllne ögonblicken från i somras.
För några dagar sedan var jag på musikskolan med Morris och Majken i sällskap med de små. Vi fick vänta utanför i den inte alltför roliga korridoren. Ut genom väggarna hörde man falska trumpettoner och andra ljud som väl skulle likna musik.
Moltas hade tråkigt.
"Nej, du får inte springa iväg. Nej, Moltas du får inte öppna dörren. Nej, Moltas. Hörde du vad jag sa? Dom kommer snart, om tjugo minuter..."
Han suckade och stirrade ut genom fönstret. Där blev han stående. Stirrade ut i regnet. Ut över betongen och den tråkiga parkeringen. Där stod han. Tyst.
Och så säger han;
"Jag vill fika".
"Du ska få mat när du kommer hem"
"Jag vill fika. På Gotland.
Jag vill vara där nu och fika. I Pippis hus, dom har fika där".
Lilla fina Moltas, han lever på sina sommarminnen när höststormarna viner.
2 kommentarer:
Vilka fina bilder!! Och vilken fin Moltas!!!
Hej Stina!
Hoppas att kalaset var roligt! Och att Gunnar blev nöjd med dagen. Dennis är i Stockholm med bil, om ni ska vara hemma kan han ta ta med barnstolen. Kram till hela familjen!
Skicka en kommentar